Mitt arbetsliv började tidigare än planerat
Hela min barndom fantiserade jag om vilket yrke jag skulle ha som vuxen. Först ville jag bli superhjälte men insåg som äldre att drömmen inte skulle bli verklig, istället drömde jag om yrken som astronaut eller lokförare. Har alltid vetat att mitt arbetsliv skulle börja förr eller senare, jag skulle gå högskola och sedan var jag redo att börja arbeta. Det var planen i alla fall. Själva valet av yrke var mest jobbigt, vad ville jag bli? Morfar var gammal glasmästare och snickare i forna Jugoslavien och pappa hade minst sagt haft ett intressant liv han med, både som elektriker och sparringpartner till en boxningsmästare. Vad ville jag bli?
Att behöva ta ett beslut om framtid och yrke redan i 9:an var tufft för mig. Valde ekonomiprogrammet på Aspero Idrottsgymnasium med inriktning handboll. Hade en ljus framtid inom handbollen men samtidigt tvekade jag på mitt val över ekonomlinjen, det kändes inte riktigt som jag. I slutet av gymnasiet hade mina drömyrken blivit helt annorlunda. Jag hade gått från astronaut till att vilja bli handbollsproffs eller idrottslärare, helt enkelt mer jordnära. Jag tog studenten och hade livets bästa dag, planen var är att söka högskola året därefter så att jag kunde vila lite som den skoltrötta tonåring som jag var.
Allting flöt på tills mars 2015 då min pappa plötsligt gick bort, han drabbades av en hjärtattack på jobbet i en fabrik som är underleverantör till ett stort företag. Mitt liv fick ett abrupt uppehåll, jag tvingades söka jobb och redan 1 vecka efter hans bortgång stod jag där som montör i en annan fabrik som är underleverantör till samma stora företag. Mitt liv hade gått i krasch, mina drömyrken var väldigt långt borta vid det här skedet.
Det mest märkliga med mig i livet är att vad jag än gör så gör jag det helhjärtat. Jag var bra på alla bollsporter och såg allting som en tävling, en tävling där min prestation bedöms. Min dåvarande ledare märkte detta och ville att jag skulle ta ett steg längre. Det tog inte lång tid innan jag blev befordrad till teamledare men jag fann fortfarande ingen lycka.
Så en dag 2017 fick jag höra om ett nystartat företag vid namn Jovi. Mikael och Ahmed som båda var kända ansikten sedan tidigare skulle börja hyra ut personal till oss. Samarbetet började snabbt och det strömmade in konsulter till oss. Jag fick en bild av trygghet och glädje bland Jovis personal vilket i sin tur ledde till mitt intresse för Jovi.
Sökte upp Jovi på internet och fick lära mig att det står för jovialisk som är en synonym för bland annat hjärtlig, munter och trevlig. Vem skulle inte vilja jobba under de omständigheterna? Jag såg äntligen min chans att vara glad på jobbet, min chans inom Jovi. Sökte jobb och det tog inte lång tid innan jag satt där vid bordet för att skriva kontrakt med Mikael.
Jag hade äntligen fått en nystart, jag hade hittat min glädje. Idag jobbar jag som servicetekniker på en av Nordens största maskinuthyrare tack vare Jovi. Ett jobb där jag har oändliga möjligheter och ett jobb som jag äntligen kan kalla för mitt drömjobb. Utan Jovi hade jag aldrig fått en chans att ta mig in på den stora arbetsmarknaden, Jovi gav mig den möjligheten.
/Amir
